|
|
| 2010-07-22 |
| Converge |
| Debaser, Malmö |
 |
| Andfådd intensitet |
|
|
|
|
|
|
Om Freddie Mercury levt idag och gett sig in på tekniskt fulländad hardcorepunk hade han garanterat varit precis som Jacob Bannon i Converge. Den snaggade, vältatuerade sångaren – han ser mer ut som en fotbollshuligan än en poetiskt tänkande musiker – dominerar varenda kvadratmeter av scenen, gör yviga, stora gester och är det konstanta blickfånget. Hans grötiga röst är sju resor värre på scen än på skiva, men i kombination med det sjukt intensiva och tajta framförandet av Converges intrikata, helgalna låtmaterial fungerar det hela på en överjordisk nivå.
Inledande minutkrossaren ”Concubine” sitter som en högerkrok på hakan, trots att Bannon hoppar över förvånansvärt många textrader, innan helvetet brakar loss med ”Dark horse”, öppningsspåret från fjolårets briljanta ”Axe to fall”. Majoriteten av setet domineras av korta, brutala hårdingar som ”Heartache”, ”Vengeance” och min favorit ”Locust reign”. Mitt i spelningen luftas emellertid den blytunga men sanslöst vackra ”Worms will feed/Rats will feast”. Det ros i hamn utan att Converge tappar någon som helst intensitet. Imponerande!
Jag tappar hakan när gitarristen Kurt Ballou öppnar käften och sjunger. Killen är begåvad med en röst som låter skrämmande likt Steve von Till (Neurosis), en av den brutala musikens mäktigaste sångare. Kontrasten till Bannons trassliga gallskrik är enorm, och jag kan inte låta bli att önska att Ballou sjungit betydligt mer. Kanske borde han byta sångpartier med bassisten Nate Newton. Bassisten sjunger hårt och prickfritt, men har helt klart sångtrions minst personliga och notisvärda röst.
Som ett första ”extranummer” (alla i bandet lämnar scenen utom Bannon som står kvar och pratar) ges en betonghård version av ”Eagles become vultures”, låten som fick mig att falla för Converge en gång i tiden. Jag står storögd och sönderkrossad, tills en brutal ”Last light” avslutar kalaset några låtar senare, och Bannon för kanske tionde och sista gången tackar publiken för att vi delat kvällen med Converge. Det gör vi gärna, så se till att komma tillbaka snart. Sällan är det roligare att stå andfådd i en timme än när Converge är i stan.
Sebastian Zweiniger
|
|
Foto: Matt Miller (pressbild)
|
|
