En större publikskara än den som välkomnar Europe till Svedala har aldrig stått framför största scenen på Sommarrocken. Tack vare bandet slår festivalen publikrekord på dess andra dag.
Öppningen med ”Last Look at Eden” är å ena sidan sympatisk och med goda intentioner – Europe vill visa att de minsann inte lever på gamla meriter och att de fortfarande kan skriva låtar, vilket jag inte förnekar – men samtidigt alldeles för seg och dramatisk för att fungera som showstarter. Publikens respons låter sig dröja till tredje låten ”Superstitious”. För visst är det så att folk vill höra bandets 80-tal.
I låtar som ”Cherokee”, ”Scream of Anger” och inte minst ”Carrie” är responsen hysterisk och högljudd, medan jag faktiskt hör ett antal burop när Joey Tempest (sång) förklarar att de ska spela titelspåret från comebackplattan ”Start from the Dark”. Varför? Inte vet jag, till skillnad från många andra 80-talsband som försökt förnya sitt sound in i 2000-talet håller Europe en viss kvalitet och kan ännu inte anses vara reliker.
Hur som helst finns inte mycket att invända mot framträdandet, utöver att det kanske är lite väl snyggt och inrepat. Mycket spontanitet finns det inte utrymme för, utan allting är genomfört med millimeterprecision och proffsighet. Det blir lite träigt till slut.
Att jag sedan saknar ”Sign of the Times” och ”Open Your Heart” – bland många, många andra – i låtlistan får jag leva med. Men de flesta på plats blir nöjda när ”The Final Countdown” pliktskyldigast avverkas som avslutning. Någon glöd uppvisas inte från Europes sida under låtens gång, men med allsången i åtanke är det få som noterar. Sommarrockens största spelning någonsin är ett faktum, och jag funderar på hur det ska toppas nästa år. Frågan är om det går.
Sebastian Zweiniger
|
|
Foto:
Prelude
Last Look at Eden
Love is Not the Enemy
Superstitious
Scream of Anger
No Stone Unturned
Carrie
Seventh Sign
Let the Good Times Rock
New Love in Town
Start from the Dark
Cherokee
Rock the Night
The Beast
The Final Countdown
|
