Gitarristen i The Damned Things heter Scott Ian och är känd från legendariska thrash metal-bandet Anthrax. Det räcker för att det ska samlas en enorm folkskara framför Helviti-scenen när bandet går på, trots att få eller ingen tidigare hört en ton av deras musik. Spelningen på Copenhell är deras tredje spelning någonsin. Men det är ett stjärnband (medlemmar från Every Time I Die och Fall Out Boy bör räcka för att de ska förtjäna epitetet), därför kan de ta genvägen till en bättre speltid än många andra, hårt arbetande band. Oförtjänt? Jag kan inte låta bli att tycka det.
Men visst har bandet några hörvärda kompositioner. Det är lika mycket rock’n’roll som metal, och en hel del riffande luktar Sydstaterna lång väg. Avslutande ”We’ve Got a Situation Here” är smått oemotståndlig, och Quicksand-covern ”Fazer” fungerar utmärkt. Det känns helt klart värt att spana in deras debutplatta, när den väl kommer.
Bandet spelar blott åtta låtar på en halvtimme, vilket gissningsvis är allt material de har. Det känns snålt, och att de får uppta en 90 minuters speltid på största scenen trots avsaknad av musik är fel. Dessutom är bandets uppträdande på scen ganska oengagerat. Scott Ian headbangar förvisso för allt han är värd, men jag undrar hur mycket medlemmarna tror på bandet. Joe Trohman (Fall Out Boy) och Rob Caggiano (Anthrax) gör inte mycket mer än att stirra ner i scengolvet. Keith Buckley (Every Time I Die) är vanligtvis en suveränt bra frontman, men nu står han låst vid sitt mickstativ och gör inte mycket mer än att sjunga (briljant) och hålla mellansnacket till ett minimum.
Malplacerat, helt klart.
Sebastian Zweiniger
|
|
Foto:
Ironiclast
Excellent Time
Bad Blood
A Great Reckoning
Handbook for the Recently Deceased
Fazer
Grave Robber
We've Got a Situation Here
|
